fredag 8 januari 2016

Pedagogik - förklädd nyfikenhet.


De har temavecka om Mellanöstern. Jag frågar läraren lite oroligt är det något vi behöver förbereda barnet på innan? Frågar av gammal vana, tänker att barnet fladdrat iväg i egna tankar och att vi hemma måste stötta för att barnet överhuvudtaget ska få något gjort. Läraren säger: "Nej det behövs inte, barnet ska få vara i en grupp där hans spetskunskap kommer till sin rätt."

Mitt barn har från sin forna skolsituation med sig en total skrivblockering. Skrivblockering som liknar panikångest. Två dagar in på temaveckan säger läraren lite roat: "Ja, barnet har skrivit lite idag. På en powerpoint, om sin grupps ämne. De jobbar på riktigt fint." Mitt barn har alltså skrivit lite idag.

Läraren har satt barnet i en grupp som ska skriva om metallutvinning i Mellanöstern. Varje barn i klassen har kunnat finna sitt specifika intresseområde i det omfattande temaämnet. Barnen paras ihop inför grupparbeten där tangerande intressen är gemensam nämnare. De triggar varandra att dyka i ämnet.

Pedagoger här är nyfikna på barnens intressen. Intressen är grundade i nyfikenhet. Pedagogerna är alltså nyfikna på barnens nyfikenhet.

Nyfikenheten i sig är nästan självförsörjande hos oss människor.
Nyfikenheten är en förutsättning för lärandet.

måndag 4 januari 2016

Debatten på DN åsikt om specialskolor.


Mina texter om hur jag ser på behovet av specialskolor för högt begåvade barn/ särbegåvade barn/ gifted children i Sverige finns att läsa på DN åsikt. Just den debatt som jag startade är nu avslutad. Men debatten i stort fortsätter så länge behovet finns.

Totalt fick inlägget på DN 8313 röster.
81% röstade för min åsikt; att en egen skolform och/eller specialskolor bör finnas i Sverige för dessa barn.
19 stycken replikerade på mitt inlägg varav jag själv hade två repliker.

Det blev en stormig debatt. Jag råkade öppna en dörr på vid gavel. Många människor blev upprörda, de blottade okunskap och fördomar. Några som bemötte mig med låga personliga påhopp detta när jag talade i sak för en grupp med utsatta barn genom att ge en personlig berättelse. Många människor blev lättade av att jag skrev debattinlägget, de kände igen sig och det kom fram många berättelser om den egna skolgången och om oro för barnens nuvarande skolgång. Forum för särskild begåvning fylldes av diskussioner om barnens situation idag. Jag tror att det satte skärpa på hur vi behöver folkbilda och berätta för att kunna skapa förändring i det kollektiva medvetandet. Många mycket konstruktiva texter blev skrivna i debattens spår av olika personer i landet. Jag tänker bland annat på den här texten av ett elvaårigt barn. Även den här texten av CJ, som också var en replik i pågående debatt på DN. Jag är tacksam för de diskussioner som följde.

Här är länk till debattinläggen.